Efter att i mer än ett år haft adressen otakt.net, utan att veta vad jag ska göra med den, så har jag nu gjort slag i saken och använt den till en egen bildblogg. Tanken (vag som den må vara) är att det ska vara en strikt bildblogg och alltså inte innehålla någon text (undantaget kommentarer, om nu någon skulle vilja skriva något). Eftersom mitt fotointresse börjat rota sig rejält så känns det bra att ha ett eget skyltfönster så att även andra kan se vad jag gör. Så, otakt.net är alltså återuppstånden.

För några månader sedan började jag fota i RAW. Fast det är först nu som jag börjar inse dess fulla makt. Som med alla andra program började jag först med att planlöst dra lite i reglagen fram och tillbaka för att se vad de gjorde. Vilket är helt ok, för det är alltid ett bra sätt att lära sig ett nytt program. Fast för att få mer djupgående kunskaper så räcker inte detta. Tur då att jag i julklapp fick boken Photoshop Elements 5 för digitalfotografer. En lättlärd handbok där ett kapitel är vigt åt Adobe Camera Raw. Här fanns nu den förklaring och de tips jag behövde för att inse möjligheterna med RAW. Se bara exemplet nedan. Bilden till vänster är direkt från kameran, innan någon efterbearbetning blivit gjord. Bilden till höger är således resultatet av processen i Camera Raw (plus den vanliga efterbearbetningen i Elements). Båda bilderna har jag dock ökat skärpan på.

I början tyckte jag att efterbehandlingen i RAW var lite jobbigt, eftersom det tog tid att gå ytterligare ett steg mellan kamera och behandlingen i Elements. Nu inser jag fördelarna av det, eftersom att ju mer förarbete jag gör i Camera RAW, ju mindre tid behöver jag lägga på att fixa bilden i Elements. Jag är såld. RAW är ett underbart format.

Igår var jag nere i källaren och rotade fram Annas gamla leksaker. Barbiedockor, bland annat. För när vädret är trist och våren är långt borta måste man ju försöka hålla liv i fotointresset på något sätt. Dessutom har jag nu gett mig i kast med formatet RAW, som öppnar upp en hel del möjligheter.

Ett rätt lyckat resultat efter att ha lekt lite i “studion” (dvs. omslagspapper, skrivbordslampa och köksbord). Gillar speciellt skiftningen mellan förgrund och bakgrund. Det blev en bra toning.

Har nu fått mitt fina, nya stativ och det funkar klockrent. Det gamla stativet var nämligen alltför klent för att orka hålla uppe den nya kameran (med tele så vägde den trots allt närmare 1,5 kg) så lösningen blev ett nytt stativ. Har ikväll lekt med detta och dessutom fixat till en alldeles egen “studio”. I köket. Med hjälp av en rulle vitt julklappspapper, en smart upphängningsanordning och diverse lampor kan jag nu plåta lite småsaker på ett betydligt smidigare sätt. Den andra bilden här ovanför är ett rätt kul självporträtt. Kamera, stativ och jag själv blänker till i de kromade ytorna. Lyckat.

Åter hemkommen från besök hos föräldrahemmet i mörka Småland.  Där på väggen i mitt gamla pojkrum hängde fortfarande den fina klenoden; morfars gamla mandolin. Ett stycke äkta hantverk. Fin på bild blir den dessutom också.

Tänkte bara dela med mig av en härlig landskapsbild från Lichtenstein, dit jag styrde kosan i augusti å jobbets vägnar. Fyra dagars kick off med tillhörande fotografering blev ett minne för livet, vilket denna bild visar rätt tydligt.